Kategorier
LITTERÄRT

100 ord om tiden mellan då och sedan.


”Stanna upp för ett ögonblick! Släpp alla tankar på det som var! Det som var DÅ… 

Skjut likväl undan Dina dunkla funderingar på vad som kan komma! Det som månntro kommer SEDAN…

Låt Dig istället förföras av det som händer omkring Dig just i det här ögonblicket. Det som är NU… Det enda som ÄR….

Se på rörelserna, lyssna till sorlet, känn, lukta och till äventyrs smaka…på världen! Låt Din vakenhet dras till det, som Du håller kärt. Och tillåt Dig själv att fröjdas.

Och visst fanns den väl där…om så blott för ett ögonblick? 

Lyckan…den villkorslösa.

© Björn Solum



Kategorier
LITTERÄRT LIVSSTIL

Mina hemligheter…och dina…


”Det slår mig plötsligt och oanat att det som skiljer tingen som finns runt mig, sakerna, växterna, husen, ja allt, även människorna, från varandra egentligen inte är tingen i sig, det vi ser, hör, känner, luktar eller smakar. Det är i själva verket avstånden mellan tingens inbördes delar som utgör skillnaderna. 

Kategorier
LITTERÄRT

Levande tystnad.


Det är tyst men ändå inte. För runt mig lever tystnaden. 
     Där finns ännu det lilla, det obetydliga, det som bara hörs när annat tystnar. Vindens lek med gräset, ekorrens mjuka tassande, sjön som kittlar stranden. 
     Där finns mitt hjärtas lugna och jämna slag.
     Jag sluter mina ögon, låter drömmar ta mig.
     Och plötsligt, ovanför, gömd bland löven, tycks en ensam piccola ha rett sitt bo.

© Björn Solum

Kategorier
LITTERÄRT

Soluret.


På en solig plats i min trädgård, upphöjd på sin piedestal, står ett solur. Skuggan som faller i dess inre, skanderar sturskt och resolut – att tiden – den är absolut!
     Men, som väl jag och alla ser…och likväl trotsar…löper skuggan bara runt. Och åter runt. 
     Som en evighetsmaskin.

© Björn Solum, 2019


Kategorier
LITTERÄRT

Sjön i mitt hjärta.


”Det tar en stund innan tillräckligt med lugn och ro infinner sig och jag ser bortom det uppenbara, bortom det som annars bara vore…något…blott en vattenansamling i en svacka mellan bergen.

I lugnet ser jag skönheten, det som gör det värt att återvända.

Kategorier
LITTERÄRT

Insikt i en lustgård.


Det är när jag sätter mig på en sten mitt i min lustgård som det plötsligt slår mig…

Det som jag hört och läst och till och med skrivit själv. Men som först nu, i denna stund, får en innebörd, något som fastnar, får fart och växer i det outgrundliga tomrum, som väl vi alla innesluter.

Jag får en sån där plötslig, men klarsynt, och därför upplevd, insikt.

Kategorier
LITTERÄRT

”Inget” – ett ord som engagerar.


Det är få saker som engagerar oss så mycket som just inget.

Kategorier
LITTERÄRT

Tidsförvrängning.


…..

”Jag kan ha varit här i bara några sekunder eller i flera dagar. Kan­ske för all­tid. Jag vet inte längre. 
Se­kunder, mi­nu­ter, timmar? 
Inget, absolut inget, betyder ändå sådana begrepp. Tiden, så som jag känner den, upphör att exi­ste­ra. Utan något att hänga upp dess gång på, går den inte längre att mäta. 
Och hur länge varar egentligen ett enda litet ögonblick av bottenlös fruktan? 
En sekund, en minut, en timme, eller ett helt liv? 
Jag vet in­te. 
Det känns som om min belägenhet har varat och kommer att fortsätta vara för evigt.”

…..

© Björn Solum

(Utdrag ur Det Vita Snäckskalet, 2017)

Kategorier
LITTERÄRT

Blott ett simpelt höstlöv – inget märkvärdigt alls.


Ett simpelt löv faller gulnat och dött till marken om hösten,

Det återvänder ur samma jord, framspringer ur samma träd och i samma skepnad, föds på nytt, när vårsolen värmer. 

Vi tar det för givet, som vore det inget märkvärdigt alls. Ingenting. 

Nog vore det väl märkligt om inte allt levande, så även människan, på samma vis, har evigt liv...

© Björn Solum

Kategorier
LITTERÄRT

Existens.


Det skymmer redan och i viken ligger vattenytan blank, och stilla.

Bleken bryts oanat av en cirkelformad, tyst vågrörelse, som knappt hinner sprida sig över vattnet innan den klingar av och försvinner och sjön åter ligger lika orörd. 

Något…eller någon…har av pur nyfikenhet utmanat risken…att röja sin förborgade närvaro.

Som om inget, ingenting, skulle ha berörts eller ens ägt rum. 

© Björn Solum 2018