”…Här i mörkret, när mitt inre känns gränslöst därför att inget annat finns, föds en tanke. Det är en tanke som bara kan försvaras här, där inget ont finns som inte samtidigt bär på gott. Det är blott här, i
– – – – Jag provar rösten, harklar mig försiktigt. ”Hallå!” – Det är inget skrik. Inte ens ett rop, snarare blygt, som ett tveksamt mummel. Likväl ett tillkännagivande. Ljudet studsar till ett kort och trubbigt eko. Det dör hastigt
Svenska
Dansk
English
Suomi
Français
Deutsch
Magyar
Italiano
كوردی
Norsk bokmål
Português
Español