Sommar. Det vackra ordet som redan i sin första stavelse väcker sånger om minnen och hopp, likt en vindkysst viskning över ett blommande fält. Eller ett djupt och lugnande andetag. En högtid för både kropp och själ, där tiden tycks
Ännu en sommar står för dörren. Det finns somrar som kommer och går som om de aldrig riktigt stannade upp. De lämnar inga avtryck i sanden, inga färgminnen på näthinnan. Andra somrar bränner sig fast som barfotadans på solvarma klippor,
”Den blomstertid nu kommerMed lust och fägring stor:Du nalkas, ljuva sommar,Då gräs och gröda gror.Med blid och livlig värmaTill allt, som varit dött,sig solens strålar närmaOch allt blir återfött.” Visst är den vacker!? Sommarpsalmen framför alla andra – ”Den blomstertid
