All denna väntan på orden levandegör min otålighet, gestaltas av olust och leda. Jag befarar att jag även denna natt inte får något skrivet. Likväl, trots min vånda, tar jag plats vid mitt skrivbord för att söka
I nattens mörker kan vi ana det ljus, som trots allt finns någonstans i form av natthimlens alla små ljuspunkter. Vetskapen om att även i mörkret finns ljuset kvar, gör att vi kan vila tryggt, medan spirande förväntningar byggs upp
Allt som sker har ett ursprung. Ett ögonblick övergår i ett annat i en aldrig sinande ström. Det som nyss var, har redan förändrats och förvandlats. Alltets gåtfulla historia kan således vare sig ha en absolut början eller ett absolut
”…Här i mörkret, när mitt inre känns gränslöst därför att inget annat finns, föds en tanke. Det är en tanke som bara kan försvaras här, där inget ont finns som inte samtidigt bär på gott. Det är blott här, i
– – – – Jag provar rösten, harklar mig försiktigt. ”Hallå!” – Det är inget skrik. Inte ens ett rop, snarare blygt, som ett tveksamt mummel. Likväl ett tillkännagivande. Ljudet studsar till ett kort och trubbigt eko. Det dör hastigt