Långt där borta, där himlens andetag smälter samman med havets eviga rörelse, vilar horisonten som en hägrande oändlighet. Den darrar i solljuset, en tunn, flyktig linje där ljuset leker med djupet, där färger blandas och suddas ut som i en
Vatten – källan till liv, urkraften som förenar alltets hjärtslag med våra egna. Vattnet sjunger i bäckar, trummar i regn och kan både viska blygt och basunera med tyngd i böljande vågor. Vatten är vår symbol för renhet, förnyelse och